Jag hittade en ganska beskrivande text, på aktivhund.se, om en kvinnlig hundförare. Skulle det vara likt mig?! Ärligt talat; JA - på flera punkter. 

En kvinnlig hundförare är:

Svår att vara till lags. Smeker gärna den raggiga hunden men ber maken gå och raka sig.

Fenomenal på att komma på när hennes hundar är födda och kan rabbla registreringsnumret både fram och baklänges. Däremot hennes barn, mans födelsedagar eller bröllopsdag kommer hon på en vecka efter de inträffat.

En social stjärna med fantastisk konversationsförmåga förutsatt att festen ges av en hundkollega. Annars somnar hon i ett hörn av soffan, eller ursäktar sig med att hunden behöver ses till och åker hem för 1 timmes spårträning.

Ekonomiskt sinnad. Slösar inte pengar på festklänningar och högklackade skor utan handlar kammobrallor och kängor på överskottsbolaget. Finns inte en zoobutik som hon inte varit inne i, för att hitta de bästa kopplen, spårlinor och apporter.

En kulinarisk perfektionist. Hon blandar till hundens egen matskål med perfekt avvägda vitaminer och tillsatser medan familjen får snabbmat från mikron.

En perfektionist på alla sätt. Finns inte en hundbok ute på marknaden som hon inte läst. Har synpunkter och ideer på allt från klickerträning, till hur man skall få hunden att inte bakspåra.

Fenomenal på att packa bilen. Lyckas lätt få in två barn, två hundburar (med hundar i), 2 utställningstält, 4 hopfällbara stolar, kylväska, 1 flak komage på burk, puffat ris, makaroner, extrakläder, 1 låda vit Donelli och sig själv i kombin.

Lätt att klä. Förutom hundkläderna att gå i hemma behövs bara en snygg topp, ett par jeans och ett par gympadojor.

Fotograferar gärna. Inramade vackra fotografier av olika hundar pryder hela hemmet. Korten av make och barn är några skrynkliga semesterbilder nertryckta i plånboken.

Utrustad med ett selektivt luktsinne. Lider av lukten av cigarr men känner inte om hela köket stinker av färsk komage.

En hängiven föreningsmänniska. Sitter med i styrelsen för den lokala Brukshundklubben, är även aktiv inom disktrikt och rasklubben. Alla föreningar som har orden hund, bruks eller utställning med i namnet är intressant för henne.

Utbildar sig snabbt till instruktör, tävlingsledare och domare. Detta för att då kan hon diskutera ännu mer hund och problemlösningar med likasinnande.

Rädd om familjens fritid. Hon befriar maken från att klippa gräsmattan genom att sätta staket runt den och låta hundarna förvandla den till lera. När nytt hus skall inköpas, mäter hon upp tomten så hon kan göra om den till appellplan.

En mästare i konversation. Pladdrar på i timmar om nyaste vaccinet, avmaskning, senaste reglerna, för och nackdelar med skall på sökhundar. Tyvärr ofta i telefonen. På Internet sitter hon ofta sent in på nätterna på olika hundsidor och forum, där hon delger sina funderingar och ideer till andra kvinnliga hundförare. Manliga hundförare göre sig inget besvär att komma in.

Lätt att göra glad. En ny skyddsärm, spårlina, Arrakjacka eller hopfällbara stolar gör att du vinner hennes hjärta.

Kärvänlig på ett något annorlunda sätt. Om hon klappar dig på huvudet och säger ”du är en fin kille”, tro´t eller ej men hon menar att hon älskar dig.

underbar, alldeles kul eller FULLSTÄNDIGT SKITJOBBIG!

Tyvärr är det inte ledningen, chefer eller nån på högre nivå utan delar av mina kollegor som bara är för MYCKET - eller kanske för lite. SUCK!

Idag insåg några att det är dags för Extern revision IDAG! Jag blir så jävla irriterad och det gör bara att mina arbetsuppgifter känns fullständigt meningslösa. De undrar säkert vad jag gör när jag jobbar hemifrån - får jag frågan så ska jag svara som det är; UNDERLÄTTAR FÖR DOM!

Jävla vad arg jag var och vad irriterad jag fortfarande är! Mitt blodtryck jobbar för fullt kan man säga ... O det är fan inte värt att få en hjärnblödning på grund av dom. Nä ... bättre att vara hemma i lugn och ro än att behöva prata med sina kollegor.

Tur att jag bara ska blogga om hundar! Hundar är i allmänhet blodtryckssänkande och i synnerhet min hund. Hon är världens coolaste tror jag. Visserligen har hon nån slags inre stress men hon portionerar ut den stressen i lagom portioner - och vi är väl medvetna om den och jobbar med det. Hon är glad, pigg, uppfodrande, lekfull, snäll och en riktigt hussegris. Dessutom vaktar hon huset - ingen inbrottstjuv kommer oskadd in här inte.

Jag har bestämt att BeNice ska bli en mattegris. *in my dreams*

På Alla hjärtans dag ska Carro och jag åka och kolla på de små liven. Jag tror väl inte att vi ska bestämma vem som är BeNice då men ... Alla tror ju att den första valpen som tar kontakt med mig är den hund vi köper, ÄVEN om det är en av hanarna. PAH! säger jag då.

Jag har drömt och längtat efter en SMT-tik så länge nu att jag inte kommer att låta den drömmen rasa på målsnöret.

Imorgon blir det hundjobb igen som ska rapporteras här. Kanske kommer ihåg kameran denna gången :-)

Idag: Jobb som vanligt + ett par timmar extra p eftermiddagen

Nala och jag promenixade i lite mer än en timma, sen gick vi hem till Leffe. De lekte faktiskt en stund Nala o Leffe. Nala är inte så glad för de där rusningarna fulla med bus som Betty och Leffe kunde göra. De sprang som galningar både länge och väl, men Nala är lite för fin i kanten för det tror jag. Men de busade lite i alla fall! Foto från Öland när Betty och Nala plågar och jagar livet ur Leffestackarn finns längre ner!

Vid sextiden kom Bono med husse och matte. Då fick Nala utlopp för att passa hund! När vi väntade på att maten skulle bli klar så testade Bones sitt hinder som vi köpte i Kalmar. KUL tyckte han! Nala var kanske inte lika impad med hon hoppade för att få godiset :-) Ingen ansträngning utan godis helt enkelt.

Nala hade imponerat med att nästan käka upp all sin mat tidigare på dagen. Det låg lite torrfoder kvar i matskålen så det passade hon på att äta upp - allt för att inte Bono skulle få det!

Inget foto från hinderhoppningen ikväll men väl ett från Öland!

Det går mot rätt tid på året!

Trots detta har det inte hänt nåt idag ... SKÖNT!

Jag lovade att inte skriva när det inte var nåt speciellt, MEN jag hittade ett fint foto ...