Så nu är 50-års firandet över, skidorna inställda för säsongen och vardagen har tagit över. Jag jobbade i Karlskrona igår och vi fick se resultatet av senaste medarbetarundersökningen. :-) Företaget har en del att jobba med så att säga.

Annars var veckan i Säfsen helt jäkla supermysig! Snö, skidor och frisk luft. Jag tänker återvända, först o främst en sommarvecka! Det får bli först nästa år eftersom BeNice är för liten för långa vandringar denna sommaren. Det är så lockande att jag kan tänka mig att boka GENAST.

Både Bengan o Carro testade utförsåkningen och jag tror att de kan tänka sig en tripp till Österrike för att utmana Alperna :-)

Ni kan ju tänka er hur jag har längtat efter BeNice! Inte så mycket när Nala och jag åkte skidor och gjorde annat snöbus men när lugnet lagt sig stugan ... DÅ högg det i BeNicehjärtat.

Även Betty har varit i mina tankar förstås. Hon hade älskat det livet. I ärlighetens namn längtade jag efter henne när vi åkte skidor för hon hade varit till hjälp i spåret. Visserligen hade jag inte varit helt säker på att hon hade följt spåret - inte skidspåret iallafall - men hon hade DRAGIT. Det gjorde inte Nala.