Först; Jobb!

Sen; Idag förstod Nala det där med target training. Helt plötsligt klickade det till i huvudet på henne och hon förstod vad jag menade med min target stick.

-"Jasså, du menar att jag ska sätta nosen mot den varje gång och hur du än pekar. " såg det ut som hon tänkte :-) -"Varför sa du inte det med en gång?"

Långrunda med target training. Inga hundmöten eller annat kul ...

Nu ikväll har vi, Carro och jag, varit hos Anki och testat MaryKay-grejer. Bengan tog en runda med hundarna. Tilda, som är en liten tibbe (med ev något annat iblandat), passade först på att vägra gå när hon tyckte det räckte och sedan slet hon huvudet ur halsbandet. Där stod Bengan med en hund han knappt känner, lös, på en väl trafikerad gata ... Men hon stod kvar så han fick på henne kopplet. Det blev ingen lång runda precis . Stackars Bengan!

Min omplaceringshund är en väldigt väldigt försiktig liten dam. Hon behöver många "varsågod" för att våga göra något hon ber om lov för - allt från att ta en godisbit på golvet till att hoppa upp i husses säng.

Nu när jag har kommit in i min klicker-fas och vill att hon ska erbjuda beteende så vågar hon inte det. Jag la en musmatta på golvet som jag vill att hon ska sätta foten på. Efter det att det har hänt 2 ggr att hon satt tassen på det OAVSIKTLIGT, blivit klickad o fått belöning så VÅGAR hon inte göra det igen. Hon kan skriva en bok om "102 sätt att undvika sätta tassen på en musmatta". Hon tycker inte om krav, det verkar som om hon blir väldigt pressad så fort man ber henne om NYA saker ...

Har någon något förslag?

Idag var det Karlskrona för hela slanten. Det har snöat som f-n så det är riktig vinter för tillfället.

Jag halkade ner till Hundbiten, affär med hundgrejer i Karlskrona, på lunchen och jag blev fast där. Det berodde inte på snö och halka utan för att det var en speciell kund inne i butiken. En liten Hoffe-tik på 10 månader! Jösses vad söt hon var och vad jag läääängtar efter min BeNice!

Hussen, som var i affären för att handla en strypkedja till henne (gubben som går ut med henne när husse jobbar kunde inte riktigt "styra" henne sa husse), tyckte att det var MYCKET hund. När hon struttade runt i affären o nosade o smakade på hundgodis, dessutom med en dog-walker som inte kunde hålla henne ordentligt) så tänkte jag på Betty. Detta var en riktig Betty-hund! MOTOR!, fart, fläkt och glädje. Jag hoppas att BeNice blir sådan också - men med mindre drag i kopplet än Betty. Det märktes tydligt att det var en tjej i unghundsklassen :-)

Jag köpte en target stick, att träna target training med, på Hundbiten. Vi har hunnit med några träningsförsök men Nala är utmattad. En heldag med Bamse i huset är jobbigt tycker Nala. Hon sover i soffan, hon märker knappt när favorithusse går ifrån henne ...

Jösses vad det är svårt att vara kreativ! Tom när det gäller att träna target training på en promenad!

Men en del träning blev det allt ... I morgon har vi träningsvila. Jag har heldag på jobbet och Nala har heldag med Carro. :-)

Då kommer Julia och Bamse, då ska de alla på gemensam långrunda. Och gemensam frukost ... och ... ja vad det nu blir under dagen.

Hundsällskap är alltid trevligt tycker Nala! O Carro tycker om Juliska-sällskap så det lär bli en trevlig dag.

Men om väderrapporten håller vad den lovar så är varma kläder att föredra!

Förmiddag: Jobb

Eftermiddag: En promenad i solen inkl Targettraining. Läxan i klickerskolan var att träna targettraining med hunden. Vi försökte lite med det när vi tränade Rallylydnad (som jag älskade men som Nala inte tyckte om. "To much pressure".)

Som target använder jag min hand dels för att jag inte har en targetstick (vilket jag kommer att inhandla för att kunna variera mig), dels för att det är svårt att glömma handen hemma - även för mig! :-)

Så vi hann med några olika pass på rundan. Vi kom så långt att hon följer min hand så att hon snurrar runt tex ... Eller upp på stenen och sitta där.

Idag ska jag försöka utöka min kreativa promenad. I vilket fall som helst så tycker jag att det bekräftar min teori om att det är positiv betingning man ska jobba med. Nala är ju en hund där man inte kan, eller för den delen, FÅR vara hård mot.

Betty, som var försökskanin på många sätt, var för svår att nå ibland för att bara jobba med positiv betingning men HON lärde MIG att negativ betingning var HELT meningslös. Vi testade allt för att få en grundlydnad på henne (nästan allt - inte elhalsband och stackel) men hårda ryck osv. När jag fick tag på en bok som heter "Stressade hundar" och insåg att det var "Bettys bok" så fick det mig att söka andra vägar i träningen. I samma veva träffade jag på Cina som är utbildad av Turid Rugaas och fick en bekräftelse på att jag var på rätt väg. Jag släppte helt tankarna på att träna med negativ betingning! Aldrig nånsin mer!

Jadå, man FÅR resultat med negativ betingning - absolut. Men jag väljer att träna med positiv betingning (förstärkning) för att det ligger mig närmre, jag vill att hunden ska ha respekt för mig. Respekt är faktiskt inte att vara rädd för någon som många tycks tro. De människor jag har respekt för är tex en fd chef och arbetskamrat. Jag respekterar henne för hennes kunskap, hur hon behandlar folk, hur hon kräver saker av sina medarbetare - men tror inte att man ska kunna innan man lärt sig så att säga. Hon tror inte att man gör fel för att det är kul. Hon behandlade oss väl  och krävde att vi skulle göra ett bra jobb. Henne har jag fortfarande RESPEKT för. Hon tränade oss med positiv förstärkning - belönade bra saker och ignorerade dåliga. Gjorde vi fel - dåliga saker - så hjälpte hon oss att lösa det utan hårda ord. Hon behövde aldrig höja rösten, vi förstod när hon sa till oss, bad oss, informerade oss ändå.

Oj det var mycket text bara för att jag lyckade skriva ett ord: Respekt!

Jo, hunden ska inte vara rädd för att göra "fel", men hunden ska välja att göra rätt för det är lönande.

Ja, det kanske tar längre tid att träna med positiv förstärkning men jag räknar med att hunden i många år framöver. Vad f-n gör det om jag behöver lägga mer tid på träningen då? Och tränar man med klicker så tar det nog inte längre tid för den delen. Det är svårt att mäta på Nala eftersom hon är så försiktig - men BeNice kommer ju om några veckor ... Då får vi se om mina teorier håller :-)

Köp en klicker, köp eller låna en bok om klickerträning, godis i fickan o KÖR.

Det är dödskul!

Idag väcktes vi av telefonen kl 9:53 ...

Kl 12 hade vi en promenad inplanerad i Johannishus. Tom Bernt (!) följde med. Alla (tre) tjejerna var jätteduktiga, Nala sprang lös nästan hela rundan. Vi träffade en 6 månaders isländs fårhundsvalp som Nala inte kunde låta bli att hälsa på. När Tora och Molly såg det så ville de ju förstås oxå hälsa ...

När rundan var klar så fick vi käk av mamma. Nala följde med in och övertalade mormor att ta bort grinden hon satte upp för att dela av hundarna. Nala gick en försiktig runda genom huset och kollade in det hela. Sedan la hon sig under köksbordet ... och låg där nästan hela tiden.

Jag fick en bok av Bernt om jakthundar och dess träning. Ska bli intressant att läsa vad skolan lär ut till ungarna om dressyr ;-) Säkert inte min "cup of tea" men man ska inte ha fördomar så jag ska läsa den med öppna sinnen.

Jag har läst lektion 4 i Canis klicker-skola ... Bengan o Carro är ute o övningskör och Nala ligger i soffan o snarkar.

Ingen kamera med idag men väl en bild från en av våra tidigare promenader

Lördag = Melodikrysset!

Därför börjar börjar ingen lördag före 11:00 hos oss - om det inte är nåt speciellt förstås!

Idag gick iallafall långrundan inkl geocachingen ute på Skärva. Det var verkligen GRÅTT idag. Vi såg definitivt inte Karlskrona vilket vi borde gjort.

Nala var jätteduktig när hon letade och hittade cachen. Hon var så NÖJD med sig själv och hon hjälpte även till att ta fram burken. Kameran var med och för evigade detta ögonblick oxå.

Carro är på någon slags kombinerad maskerad och middag (som lagas gemensamt). Jag är tvungen att avslöja menyn för jag funderar på varför sambon o jag käkar pizza?

Förrätt: Toast Skagen

Huvudrätt: OXFILÈ, hemlagade potatisklyftor med hemgjord bearneisås ...

Efterrätten: Ännu så länge hemlig

Jag kan inte erkänna annat än att jag är avundsjuk. Ska bli spännande att höra vad Carro har att säga om käket sedan - om hon minns nåt! *hmmm*

Karlskrona i dimma ...

Oj vad skönt! Är man inte hundmänniska så är det lätt att man inbillar sig att min dag har gått åt till att handla, städa och vattna blommor ... ÄR man å andra sidan hundmänniska så förstår man att all ev shopping har skett i kombination med en långrunda, städning innebär att lära hunden plocka upp saker och att vattna blommor betyder att gå en liten kiss-runda.

O jag var o handlade - en sele på Lantmannaaffären. Inte till Nala men väl till Molly. Får se om Molly tycker att det funkar att promenixa i den.

När vi kom hem så STÄDADE vi Nalas mage, ben och tassar i duschen. När hon var hyfsat torr ringde Robban o ville geocacha i Brunnsparken. Så då beslöt vi att middag är nåt som kan vänta!

4 cacher senare, blöta, smutiga o trötta kom vi hem ... Jag torkade av Nala (ingen städning) om tassarna var på hon travade upp o la sig i husses säng. Jag vågar inte tänka på mängden grus i den sängen :-)

Det kan dyka upp foto från dagens tur!

BeNice är två veckor och om en vecka, på Alla Hjärtans Dag, ska Carro och jag få träffa henne. *ÄNTLIGEN*